Mer el - till vilket pris?
Foto: Erland Segerstedt
Sverige är redan idag ett land med en, i internationell jämförelse, stor produktion och användning av el. Den genomsnittliga elkonsumtionen per capita i världen låg 2024 på 3 590 KWh (data.worldbank.org), medan den i Sverige låg på 12 650 KWh.
De prognoser som regelbundet görs av Energimyndigheten och Svenska kraftnät pekar mot att det är inom industrin, transportsektorn och datacenter som en stor del av den ökade elanvändningen förväntas.
Under de senaste 150 åren har den globala energianvändningen ökat exponentiellt. Detta har medfört en ökad användning av fossila bränslen. Först kom kolet, sedan oljan och de senaste decennierna har även fossilgasen stått för en växande andel av tillförseln av primärenergi.
Den ökade tillgången på energi har gjort det möjligt att bygga ut industriproduktion, öka varutransporter och utrikeshandel och öppnat för både längre arbetspendling och nöjesresor för delar av världens befolkning.
Baksidan är förstås att ökningen av koldioxidutsläppen också varit exponentiell, vilket orsakar de klimatförändringar vi ser början av idag.
Huvudalternativet till de fossila bränslena är el, som produceras med minsta möjliga klimatavtryck. Det gör att elektrifiering har blivit ett nyckelord, både när det gäller industriella processer, transporter och uppvärmning/nedkylning av bostäder. Med tanke på att de fossila bränslena står för 80 procent av den globala energitillförseln (International Energy Agency) är uppgiften mycket stor.
Utbyggnaden av elproduktionen har redan på ett tidigt stadium lett till konflikter på olika nivåer. På den politiska nivån har diskussionen inte minst handlat om den nya elen främst ska komma från sol och vind eller från en ny stor satsning på kärnkraft. Även priset på el har diskuterats flitigt. I två omgångar har den nuvarande regeringen infört stöd som ska mildra effekterna av stigande elpriser.
På många håll i landet har i första hand planer på stora vindenergianläggningar orsakat konflikter. I norr upplever särskilt renskötande samer vindkraft och utbyggnaden av elnätet som ett hot, som läggs ovanpå andra verksamheter som inkräktar på tillgången på betesmark och flyttvägar.
Som en del i satsningen på kärnkraft har regeringen hävt förbudet mot uranbrytning. Prospektering pågår på många platser i landet. Detta har lett till ett snabbt växande lokalt motstånd. I våras genomfördes samordnade demonstrationer i Skövde, Östersund och Vilhelmina.
Elektrifieringen är en mångfacetterad och komplex process. Kursen ger journalister mer kunskap och förståelse för komplikationer och konflikter. Det är viktigt att få en möjlighet att se så mycket som möjligt av både elproduktion och planerad framtida elanvändning. Därför är Boden bas för kursen. I närheten finns vattenkraftverken i Luleälven, den älv där det produceras mest el. På rimligt avstånd finns Europas största vindkraftanläggning – Markbygden – med i dagsläget 500 vindkraftverk.
Stålverket i Boden är nästan färdigbyggt. När det är i full produktion beräknas det använda ungefär lika mycket el som det som produceras av vattenkraftverken i Luleälven. Om LKAB genomför sina planer på omställning av produktionen kommer företaget att bli landets i särklass största elanvändare.
Målsättningen med kursen är att deltagarna ska få en överblick över utvecklingen av elsystemet fram till idag. Få en bild av tänkbara framtida utvecklingar när det gäller elproduktion, elanvändning, nätutveckling, samt energilagring och flexibilitetsmekanismer. Kopplat till detta är förstås att kursen kommer att ge en förståelse för vad som styr priset på el. Kursen syftar också till att spegla de konflikter och intressemotsättningar som finns kring elektrifieringen av samhället.
Konsumentperspektivet kommer oundvikligen att komma med. Energimyndigheten kommer tex att prata om hur priserna på el utvecklats och vad som styr skillnaderna mellan de olika elområdena.
Det här är en studieresa. Allt journalistiskt arbete görs efter studieresan med respekt för källskydd.
Obligatoriskt introduktionsmöte: 16 februari 2027.
I stipendiet ingår: kursavgifter, resor, logi inkl frukost och en middag
När: 15-19 mars 2027
Kursledare: Arne Müller
Admin: Erland Segerstedt, Barents Press
Sista ansökningsdag: 29 oktober 2026
Obligatoriskt introduktionsmöte
13.00 Välkomna till kursen + presentation av kursdeltagarna
13.30 Så växte det svenska elsystemet fram. En beskrivning av elens växande roll i den svenska ekonomin sedan början av 1900-talet. (T ex KTH-forskarna Per Högselius eller Arne Kaijser skulle kunna berätta om detta)
14.30 Paus
14.45 Vart är vi på väg? Energimyndigheten ger en beskrivning av hur elproduktion, användning och prisbildning ser ut idag, samt de scenarier man ser för framtiden. Här bör också grunderna för flexibilitens/energilagringens roll i elsystemet ingå.
16.00 Summering av dagen + praktisk information inför kursen
Preliminärt program
Måndag Boden och Luleå
Industrins kommande elbehov: Vi gör studiebesök hos Stegra och träffar LKAB som tillsammans kan komma att behöva uppemot 90 TWh el inom de närmaste årtiondena. Vi besöker också industriparken i Luleå hamn där flera av de elkrävande industrierna kommer att ligga.
Tisdag Boden
Svenska kraftnät berättar om den utbyggnad av elnäten som kommer att behövas. Eventuellt kan det finnas skäl att också ha med någon av de regionala nätägarna också.
Vattenfall berättar i första hand om vattenkraftens stora och växande roll i elsystemet. Förhoppningsvis kan vi också få med någon representant för Vattenfall som kan berätta om planerna på ny kärnkraft. Ett alternativ är någon från branschorganisationen Energiföretagen som kan ge en överblick över de kärnkraftsprojekt som är aktuella.
Onsdag Uppströms längs Uleälven
Studiebesök i vattenkraftverk längs Luleälven
Träff med någon av samebyarna som är påverkad av planer på nu elproduktion nätutbyggnad (t ex Gällivare skogssameby)
Vi passar också på att titta på Aurora Line, den nya 400 KV ledningen som stärker förbindelsen mellan det svenska och finska elnätet.
Torsdag Markbygden och Piteå
Besök i Markbygden, Europas största vindkraftanläggning. (Tomas Riklund, pressansvarig för projektet)
Möte med Piteå kommun för att prata om samhällseffekter av vindkraftetablering och det riksdagsbeslut som gör att vindkraftkommunerna får vissa intäkter från vindkraften.
Eventuellt hinner vi också med en träff med någon aktör som bygger laddinfrastruktur för fordon.
Fredag Boden
Nordion om planerna på ett vätgasnät runt Bottenviken. Det kan potentiellt få en stor roll för flexibilitet/energilagring.
Vägvalen i elektrifieringen. Här kan man antingen tänka sig att ta in företrädare för de politiska partierna som förordar helt olika vägval eller så går det att välja personer med expertkunskap som kommit fram till helt olika slutsatser när det gäller det framtida elsystemet.
12.00 Avslutning och hej då.